Har du också undrat över de där fraserna utan bestämd artikel? Komma ut i friska luften. Ta sena bussen hem. Mitt på ljusa dagen. I dag ska vi fundera lite över varför vi ibland måste sätta ut bestämd artikel och ibland inte.
När substantivet står i bestämd form (hösten) och vi vill foga in ett adjektiv (härlig) måste vi oftast sätta ut bestämd artikel (den). Dessutom måste vi böja adjektivet: den härliga hösten. Men ibland kan vi utesluta den bestämda artikeln – och i några fall måste vi rentav göra det.
Utan bestämd artikel
I några fall kan vi vara säkra på att det fungerar bra utan artikel:
- I flerordiga namn: Lilla Edet, Stilla havet, Statistiska centralbyrån (man kan ju inte skriva Den Statistiska centralbyrån).
- När väderstreck står framför geografiska beteckningar: södra Sverige, norra Europa, västra Sahara.
- I fasta fraser: kortaste laget, svarta börsen, friska luften, sena bussen, ljusa dagen.
Ibland med – ibland utan
I några fall kan vi välja om vi vill skriva ut den bestämda artikeln. Det gäller särskilt när adjektivet (eller bestämningsordet) pekar ut en viss företeelse bland andra liknande företeelser. Det är vanligast när huvudordet står i singular (ental) och när bestämningsordet är ett räkneord (första) eller ett adjektiv i superlativ (bästa):
- I (den) senaste mätningen tappade partiet många väljare.
- Romanen är bäst vid (den) första läsningen.
- Vad ska vi göra för att nå (det) bästa resultatet?
I alla övriga fall måste vi skriva ut den bestämda artikeln. Den regeln gäller i princip alltid när vi har ett adjektiv (eller liknande) framför ett substantiv i bestämd form eller framför ett namn. Därför säger vi att det är dags att ta på sig de röda stövlarna (inte röda stövlarna). Och att det myckna regnandet (inte myckna regnandet) ger hopp inför de planerade svamppromenaderna (inte planerade svamppromenaderna).
