Att det är skillnad på en skum tomte och en skumtomte ser nog de flesta. Men hur är det med första majblomma och förstamajblomma? Och är pin färsk gädda lika färsk som pinfärsk abborre? Valet mellan särskrivning och sammanskrivning är inte alltid självklart.
I regel skriver vi ihop sammansättningar i svenska – det har vi gjort i åtminstone tvåhundra år. I engelska däremot skriver man oftare isär sammansättningar. När engelsmännen skriver computer system skriver vi datasystem. Engelskans påverkan anses vara en anledning till att många svenskar har svårt att skriva ihop, men inte den enda.
Många är osäkra
Felaktiga särskrivningar är vanligare i vissa texttyper än andra – annonser, reklam, bokomslag, skyltar och förpackningar är vanliga brottsplatser. Särskilt vanliga är särskrivningarna när orden delas upp på flera rader. I löptext är särskrivningar vanligare bland yngre eller ovana skribenter.
Uttalet avgör
Är du osäker kan du göra en enkel uttalsövning för att avgöra om ordet ska stå isär eller ihop. Sammansättningar har nämligen alltid två betoningar och ofta så kallad grav accent. Två betoningar innebär att vi lägger tonvikt vid båda orden som ingår i sammansättningen (järnväg). Grav accent är en speciell betoning som binder ihop orden i sammansättningen. Du hör skillnaden i sjuksköterska (starkaste betoningen på sjuk och en bibetoning på sköterska) och sjuk sköterska (där du bara har två huvudbetoningar). Den grava accenten är inte alldeles lätt att upptäcka om du har lärt dig svenska som vuxen.
Ibland bindestreck
De allra flesta sammansättningar skrivs ihop, men det finns undantag. Ibland kan man sätta ut en bindestreck för att inte läsaren ska blanda ihop ordet med ett annat: sop-påse, glas-skål och ko-lugn för att läsaren inte ska tro att det är fråga om sopp-åsar, glass-kål eller kol-ugnar. Dessutom kan man sätta ut ett bindestreck i sammansättningar med anti- och icke-: anti-fascist och icke-spridningsavtal. Bindestreck är också praktiskt om förledet har ett ovanligt utseende eller består av ett namn: HV 71-målvakten, sje-ljud, »Svennis«-bekantingen, ad hoc-användningen, Dagens Nyheter-prenumerationen. Består förledet av två eller fler ord går det också bra med bindestreck: gröna vågen-perspektiv och får i kål-recept. Består förledet av fler än fyra ord krävs nästan alltid att man förenar alla ord med bindestreck: vad-var-det-jag-sa-minen.
Ibland kvittar det nästan lika
När betydelsen inte ändras går det bra att både skriva ihop och isär: öppenvård och öppen vård, nyutgåva och ny utgåva, pinfärsk och pin färsk. Det finns också uttryck där båda skrivsätten visserligen är korrekta, men där Svenska Akademien rekommenderar det ena eller det andra: alltför framför allt för och i dag framför idag. Grundregeln är: Skriv ihop om betoningen ligger på det första ordet (alltför), isär om betoningen ligger på det andra (i dag).
De allra flesta sammansättningar ska stå ihop, för det mesta utan bindestreck. Är du osäker – prova att uttala ordet eller slå upp i Svenska Akademiens ordlista!