Barn kan vara både rädda och lata. Men kan ett barn vara rätt och latt? Och kan ett statsråd vara gravitt? Vissa adjektiv verkar vara svårare att böja än andra.
Adjektiv anpassar sig alltid efter de ord de bestämmer. Vi ändrar till exempel adjektivet duktig till ett duktigt barn och många duktiga barn. Vi kan också skriva den duktige pojken och böja adjektivet med -e för att beskriva en människa av manligt kön. För det mesta ställer adjektiven inte till några problem, utan böjer sig smidigt som vi vill.
Undvik -t för levande varelser
Men det finns en grupp adjektiv som gör oss osäkra. De används bara om levande varelser, och böjs aldrig med ändelsen -t. Några exempel är rädd, lat, gravid, kåt, disträ och fadd. Prova själv så ska du få se hur svårt det blir. Ett latt barn? Ett gravitt statsråd? Ett disträtt sändebud? Språkkänslan säger nej, och därför är det bäst att låta bli.
Hur gör man då?
En enkel lösning är att byta ut substantivet mot ett annat (som tillåter att man böjer adjektivet med -n istället för -t). I stället för att skriva ett rätt barn kan man skriva en rädd flicka eller en rädd pojke. Det går också bra att byta ut själva adjektivet. I stället för ett latt barn kan man skriva ett slött barn. Självklart kan man också skriva en hel fras: ett barn som känner rädsla och ett statsråd som väntar barn.
Visst är det lustigt att språket – som annars är så rikt och fullt av möjligheter – sätter stopp för vår kreativitet? Som tur är gäller detta en mycket liten grupp ord. De allra flesta adjektiv låter sig villigt böjas i alla nödvändiga former.
