Får man börja en mening med men eller och? Många tvekar alldeles i onödan. Det går faktiskt riktigt bra.
I skönlitteraturen är det vanligt att författare inleder meningar med men eller och. Och Gud såg att det var gott står det i Bibeln. Men på Saltkråkan bor det människor skriver Astrid Lindgren. Ingen kan alltså påstå att detta skrivsätt skulle vara dålig svenska.
Journalisterna gör det också
Även journalister inleder utan problem meningar med men. Så många som vart femte men inleder faktiskt en mening i dagstidningarna. Så det är alltså inte bara ett skrivsätt för fria konstnärer.
Dock då?
Alla svårast har nog skribenter som skriver formella texter för det här skrivsättet. Många föredrar dock, emellertid och däremot i stället för men. Det är synd eftersom de orden har en mer byråkratisk stil. På samma sätt föredrar många skribenter samt, också, dessutom och därtill i stället för och.
Starkare motsättning med men
Det finns stilpoäng att göra genom att låta en mening börja med men. Motsättningen blir starkare och betydelsen framhävs tydligare: Experterna hävdar att han fått skadan i bullriga industrilokaler. Men Försäkringskassan vägrar att acceptera skadan som arbetsskada.
Starkare betoning med och
Ett och som inleder en mening ger meningen en stark betoning: Inte utan anledning kallas Eagle-Eye Cherry för multikonstnär. Och han verkar trivas i den rollen.
Naturligtvis ska vi inte överdriva. Två meningar efter varandra bör inte börja med men. Och alltför många meningar nära varandra i texten bör inte börja med och. Då blir det bara tjatigt. Var bara inte orolig för att du gör fel om du inleder en mening med men eller och. Du är i gott sällskap av de allra bästa skribenterna.
