I Sverige talas i dag över 150 olika språk och en femtedel av oss har ett annat förstaspråk än svenska. Det gör Sverige till ett mångspråkigt land, och ställer nya krav på myndigheternas information.
Det räcker inte att arbeta med klarspråk på webb och papper – vi måste gå längre än så.
All information på begriplig svenska
Först och främst – klarspråk förstås. Oavsett vilket förstaspråk vi har underlättar vårdade, enkla och begripliga texter. Några klarspråkstips: inled med en kort sammanfattning som lyfter fram textens huvudbudskap, lägg in flera rubriker och dela in texten i korta, logiska stycken, använd ett personligt tilltal om det passar i sammanhanget, skriv lättlästa meningar och välj begripliga ord. Ett tips är att också testa texterna på läsarna, för att kontrollera att de verkligen fungerar för målgruppen. Ibland har målgruppen lässvårigheter. Då är det klokt att gå lite längre och skriva viktiga texter på lättläst svenska.
Informera på minoritetsspråken – och teckenspråk
Alla myndigheter måste informera om minoriteternas språkliga rättigheter. Det innebär att den informationen måste finnas på finska, samiska, meänkieli, romska och jiddisch. Om myndigheten ligger i ett särskilt förvaltningsområde har medborgare rätt att använda sitt minoritetsspråk både i muntlig och skriftlig kontakt med myndigheten, till exempel i kommunens växel eller på medborgarkontoret. Ett tips är att lägga ut den mest grundläggande informationen om myndigheten på minoritetsspråken. Var noga med att använda rätt språk och dialekt – både samiska och romska består av olika språk. Ett gott exempel är Umeå kommuns webbplats.
Teckenspråk tillhör inte de nationella minoritetsspråken. Ändå bör myndigheter informera på teckenspråk, det är nämligen ett helt eget språk och många döva har det som sitt förstaspråk. Döv- och teckenspråksorganisationer kan ge tips om vilken information man bör översätta.
Översätt till andra språk när det behövs
Det räcker förstås inte att bara informera på 7 av Sveriges 150 olika språk. Om du vänder dig till målgrupper som har något av de övriga språken som förstaspråk, bör du informera även på de språken. Se då till att översättningarna har god kvalitet. Kammarkollegiet har en lista över auktoriserade översättare.
Se upp med automatiserade översättningar, till exempel Google Translate. De är inte avsedda att översätta bra, utan att ge en ungefärlig uppfattning om innehållet i en text på ett språk man inte förstår. Se hur Arbetsförmedlingen varnar för detta under rubriken Other languages.
Utgå inte slentrianmässigt från de allra största språken i Sverige, utan ta reda på vilka behov målgruppen har. Ibland är det motiverat att översätta även till små språk. Ett annat behov kan vara att ha möjlighet att ringa eller få informationen i ett personligt möte, gärna på sitt modersmål.
Gör webben tillgänglig
För att översättningarna ska kunna läsas måste webbplatsen ha rätt tekniska standarder och koder. Följ därför rekommendationerna från WCAG 2.0. Viktigt är också att publiceringsverktyget kan hantera språkens olika tecken och att teckenspråksfilmerna har god bildkvalitet. Ha gärna en lyssna-funktion med automatiskt uppläst text – det gynnar läsare med lässvårigheter och nedsatt syn.
Vill du lära dig mer om flerspråkig information? Språkrådet ger praktiska råd på sin webbplats – de har även särskilda språkrådgivare på minoritetsspråken. Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget är två andra bra kontakter.
