Kommatecken behövs för att göra det lättare att läsa. Ibland behöver vi stanna upp för att hämta andan, och då sitter det fint med en signal om när det är dags.
Idag använder vi tydlighetskommatering. Reglerna är inte lika strikta som förr, och tyvärr gör det att många blir rädda att göra fel. En trend är därför att utelämna komma helt och hållet. Vilket är synd, särskilt i långa meningar.
När komma blir fel
Förr användes grammatisk kommatering som visar den grammatiska relationen mellan satser. Från den här tiden lever föreställningar kvar som inte längre är gångbara, till exempel att man måste sätta ut komma före att eller att man inte får sätta ut komma före och. I några få fall blir komma faktiskt direkt fel:
- Före förkortningar:
Där låg drivor av bananer, äpplen, päron, vindruvor, m.m. - Satsradning:
Projektet blir dyrt, det startar i vår. - Nödvändiga bisatser (som behövs för förståelsen av meningen):
Det var självklart, att han skulle bjudas.
Mellan satser i långa meningar
Långa meningar blir lättare att läsa med ett komma på rätt plats. Utan komma skulle följande mening blir hopplöst svårläst: Enhetens deltagande i kommunens arbete för en hållbar utveckling är en viktig del, för att långsiktigt bidra till en ekologiskt hållbar framtid med god miljö och hälsa för alla medborgare. Kommat gör att läsaren tydligare ser skillnaden mellan huvudsatsen och bisatsen (fast bäst hade nog varit att dela upp meningen i två). Om vi däremot kortar av meningen till Enhetens deltagande är viktigt för att bidra till en hållbar framtid är kommat inte lika viktigt.
Okej före och
Om meningen är lång går det ofta bra att sätta ut ett komma före och: Organisationen har till syfte att främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat, och att bekämpa vetenskapsfientlighet och pseudovetenskap.
Det går till och med bra med komma före nödvändiga bisatser: Du som har gått ut gymnasiet och inte läst någon ytterligare kurs sedan dess, behöver oftast inte skicka in någonting.
