Det lilla ordet ska har länge fört en ojämn kamp mot ordet skall. Trots att allt fler myndigheter har gått över till ska i många texter har skall levt kvar i lagar, beslut och föreskrifter. Men nu är det kanske slut med det. I höst går Regeringskansliet över till ska i alla lagtexter.
Det finns ingen betydelseskillnad mellan ska och skall. Det säger åtminstone Svenska Akademien. Tidigare var ska bara accepterat i talspråk. Men sedan länge är båda formerna accepterade i skrift. I den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista står ska till och med framför skall. Det betyder att ska är mycket vanligare än skall, och att ordboken rekommenderar den formen.
En fråga om stil
På senare tid har orden fått olika stil – ska har varit ett uttryck för ledig stil medan skall har stått för en mer formell stil. Det har lett till att ska blivit allt vanligare i mindre formella texter som webbtexter, rapporter och broschyrer medan skall varit förhärskande i mer formella texter som lagar, beslut och föreskrifter. I tidningsspråk kan man se båda varianterna.
Olycklig betydelsenyans
På grund av ordens olika användning har de börjat få olika betydelsenyanser. Allt fler skribenter tycker att skall har en »mer tvingande« betydelse. Det märks inte minst i offentliga upphandlingar, där myndigheter använder begreppen skall-krav (vi kräver) och bör-krav (vi rekommenderar). Detta är både olyckligt och onödigt.
Regeringskansliet banar väg
Samtidigt har det funnits en motrörelse. Ska är på framväxt även i formella texter. Till exempel skriver riksdagens skribenter ska i vissa utskottsbetänkanden och en del myndigheter skriver ska i föreskrifter och beslut. På senare tid har även Regeringskansliets skribenter börjat föredra ska i formella texter som budgetpropositionen.
Nu rekommenderar Regeringskansliet sina skribenter att skriva ska i alla officiella texter, även lagtexter. Det kommer att få stor betydelse för skas intåg även i de mer formella texterna på myndigheterna.
